21 Nov
2010

En halv liter skinka, tack.

I matbutiker anges ofta ett jämförpris på de olika matvarorna. Jag tror till och med att det finns någon bestämmelse eller överenskommelse som manar fram den prismärkningen. Ibland ser man att jämförpriset och styckpriset på exempelvis bröd är exakt samma, betygande de på butiksgolvet ansvarigas ringa engagemang i frågan. Även jag tycker jämförpriset är en dålig ledning i valet av produkt.  Bröd består ju mest av kolhydrater och luft. Bröd som säljs i matbutiker smakar nästan ingenting och den eventuella doften, den blev kvar i bageriet. Det stora och ständigt återkommande bedrägeriet handlar emellertid om de enorma mängder vatten som säljs som kött, fläsk, charkuterier och annat. Ursäkterna för att blanda in vattenbindande medel i köttprodukter är lika dåliga som lögnaktiga; ”bättre skivbaret” ”saftigare” ”stadigare fläsk” etcetera.  Anledningen är i själva verket att man kan ta hutlöst mycket betalt för vatten som köparen tror är kött.  Skivbarheten borde inte vara något problem över huvud taget. Hemma fungerar det alltid med en vass kniv. I industrisituationer kan man förutsätta att man förfogar över skärmaskiner. Beträffande saftigheten så kan man undra när det problemet uppstod, dvs när korna och grisarna blev så torra att man tvingades impregnera köttet med vattenbindande medel i form av fosfater. Stabiliseringsmedel, E450 och E451, kan ha sin rättmätiga plats i produkter av sammansatt kött, t.ex. pressad skinka. Fosfaterna hjälper då till att hålla ihop varan och göra den skivbar utan att den faller isär. Men i exempelvis stekfäsk blir resultatet en vattenpöl i pannan och förkrympta bitar som först kokats i sin egen, onaturliga vätska. Att få någon fason, d.v.s. stekyta, på sån mat är i det närmaste omöjligt. Tipset för idag är alltså att läsa innehållsförteckningar och rata matvaror som innehåller nämnda tillsatser där det inte är befogat.

24 Aug
2010

Skenet bedrar

image

Allt är inte vad det vid en snabb första anblick ser ut att vara. Den här gitarrcombons polerade fasad kan få en inte ont anande betraktare att se den som en riktig, klassisk helrörsförstärkare. Man kan ju faktiskt se vakumrören sticka upp genom den blanka chassiplåten, en syn som av entusiaster kan jämföras med pornografi. Innanför en galonklädd spånskiva blottas emellertid ett kretskort med allsköns halvledare. Dessutom sitter potentiometrar och jackar lödda på kretskortet och inte chassimonterade. Denna typ av konstruktion är disponerad att gå sönder, lödförband tål inte mekanisk belastning. Detaljer som är åtkomliga från utsidan bör därför vara fastsatta i chassit och elektriskt anslutna med tråd.

26 Maj
2010

Sågspån

Före detta Hälsinge Flygflottiljs uppställningsplats används för att lagra sågspån. Jag minns inte namnet på löjtnanten som en gång tillrättavisade min vaktgrupp efter att ha huggit ved på en taxibana. Asfalten svarade minst lika bra mot yxslagen som den huggkubbe som inte fanns i försvarsmaktens materielförteckning. Då blev det bråttom att städa undan varje flisa, jaktplanen var på ingång och det fick inte finnas någonting på banan som kunde sugas in i motorerna. Åsynen av denna spånhög måste te sig surrealistisk för den löjtnanten.

I den före detta hangarbyggnaden finns numera en fönsterfabrik. Genom ett hål i väggen ramlar det spillvirke ner i stora containrar som fylls flera gånger per dag. Den stora mängden spill leder till slutsatsen att det tillverkas en hiskelig mängd fönster där inne.

Förr använde man kärnvirke från furor vid tillverkning av fönster. När man köper nya träfönster idag är det sannolikt att man får en produkt som har kortare livslängd än den tid som de gamla fönstren har kvar.  Skrapa och måla i stället.