26 Maj
2011

Mördarapplikationer

Det sägs att IBM PC, anfadern till de flesta persondatorer som används idag, inte blivit lika populär som den faktiskt blev om den inte begåvats med kalkylbladet som applikation. Lotus 1-2-3 var namnet på programmet som kunde räkna både på längden och på tvären. Användingsområdet begränsades bara av fantasin. Nu för tiden kallas kalkylblad ofta för ”Excel”, vilket är riktigt för de som tagit på sig microsofts skyglappar.

Företaget Apple, med varumärket Macintosh, har sidlayoutprogrammet Aldus Pagemaker att tacka för sin existens. Macintosh dominerar fortfarande, mest av slentrian, i den grafiska branschen.

En produkt som du begagnar just nu är det program som genererat sidan du läser, nämnligen webservern Apache som körs under operativsystemet Linux.

Dessa exempel brukar kallas för ”killer apps”; programvaror som haft avgörande betydelse för en viss dators marknadsposition.

Det finns alternativ till det mesta, man måster inte köpa en dyrexbehandlad Mac för att skapa en trycksak, eller krångla med Windows för att eposta och sköta bankärenden. Man behöver inte heller en Kitchenaid i köket, det finns andra maskiner som gör samma sak både bättre och billigare.

Till saken:

Jag har fortfarande en PC med Windows där mördarapplikationen är programmet som hanterar företagets administration. Enda orsaken till att den datorn fortfarande är i bruk är att jag inte kan hitta något motsvarande system som kan köras direkt under Linux. Jag kan, i och för sig, använda nästan alla windowsprogram under virtualbox, men då är jag ju tillbaks till ruta ett med ett rackligt operativsystem som dessutom kräver produktlicens. Redovisning och fakturering borde lätt kunna portas mellan olika operativsystem. När man tar reda på vad dessa produkter kostar faller bitarna dock på plats. Programutgivarna ser naturligtvis ingen anledning att anpassa sina produkter till en miljö där det mesta av allt annat är gratis. Som det är nu finns knappast någon priskonkurrens. Visma/SPCS/Xor och Hogia är sedan många år dominerande i sin bransch. Även om produkterna utvecklats till det bättre på senare år kan man konstatera att de priser man tar ut hör hemma på åttiotalet. Detta kommer att bli deras fall och där följer en mängd lycksökare i ASP-stallet med. När fler och fler blir medvetna om vad som är rimligt i fråga om kostnader för den här typen av programvara måste nämnda aktörers kostymer skräddas om för att de ska fortleva. Historien säger dock att det i stället kommer nya lösningar och att de gamla försvinner med sina upphovsmän. Man kan redan idag använda molnbaserad administration där, exempelvis, företaget Xdesk sticker ut hakan och visar att det inte alls behöver vara dyrt och krångligt.

 

9 Apr
2011

Sista låten med gänget

Trotyl – Cadillac

Källarbandet låg sedan länge i träda när en kulturmupp tog med oss i en inventering. I följd av detta blev vi erbjudna att spela i någon slags festival som skulle sändas i radio. Man förutsatte att erbjudandet om ett speltillfälle utan gage skulle tas emot som en gåva, något som jag alltid med bestämdhet satt mig emot. Vi finansierades ju inte av rika föräldrar, så vi brukade se till att få betalt för våra framträdanden, vilket inte verkade ses med blida ögon av etablissemanget. Man skulle fan inte spela sånt som publiken gillade och absolut inte ta betalt, för då betraktades man som förrädare och svikare av ett ideal som ingen egentligen kunde beskriva. I själva verket var det ju så att de som lyssnade och gav gensvar till våra försök att åstadkomma musik blev våra bästa vänner. Bevekelsegrunden vid det här tillfället var att Sveriges Radio spelade in det hela. Proffsigt jämfört med kassettbanden vi själva framställde med hjälp av clas ohlson-mikrofoner anslutna till ett Philips kassettdäck.  Det här är sista låten vi spelade tillsammans, i en paus under en pubsväng 1980. Låtarna tog slut, så även extranumren. Då återstår bara Cadillac…

20 Feb
2011

Sous Vide

Om Åsa-Nisse skulle ge sig i kast med att laga mat enligt sous vide-metoden skulle det nog se ut ungefär som hos mig. Hastigt påkommet och med de saker som råkar finnas till hands. Man tager alltså en bit råvara, i detta fall fläskkött i form av den styckningsdetalj som kallas fläskfile. Köttet / fläsket eller vad man nu ska kalla det, kryddas och paketeras i en plastpåse med hjälp av en vakumpackare inköpt för 200 kr på Rusta. Det är en riktig skräpgrej som man egentligen klarar sig utan, man kan lika gärna själv suga ut luften ur en fryspåse och knyta igen. Eftersom det i hushållets apparatarsenal ingår en tidigare kasserad men återupplivad precisionstemperaturregulator (29 bokstäver) och en digitaltermometer från Clas Ohlson finns alla förutsättningar att genomföra detta intressanta experiment. Temperaturregulatorn kopplas till en lös kokplatta på vilken en kastrull med vatten bringas till önskad temperatrur. En koll på olika tillagningar av fläskkött visade att de som fallit för trenden att servera fläsk ”rare”, d.v.s. rosafärgat som kvittens på att det är halvrått låter temperaturen bli 68 grader. Fläsk och oxkött har olika egenskaper och kräver sina respektive metoder vid tillagningen. Rött kött av ädla styckningsdetaljer ska inte vara genomkokt utan på sin höjd medium, helst rare för att komma till sin rätt, medans fläskkött som inte är genomtillagat kommer att få en unken och motbjudande smak. Det är därför bättre att ge grisråvaran ordentlig tillagning och kompensera smakförlusten med kryddning. Alltså justerar jag in 70 grader för att få köttet tillagat med bibehållen saftighet. Ingenting kan ju ta sig ut från förpackningen så allt gottigott stannar kvar därinne, vilket också var grundtanken med denna tillagningsmetod. Eftersom värmen är konstant kan någon överkoknng inte ske vilket gör att tillagningstiden kan göras i princip nästan hur lång som helst, jag läste att någon låtit det gå 42 timmar med perfekt resultat. Jag nöjde mig med ungefär 2,5 timmar. Resultatet blev mycket bra, saftigt, mört och smakrikt. Det man behöver göra efter vattenbadet är att bryna på köttet i en stekpanna, då åstadkommer man den så kallade malliardreaktionen där en del av köttets sockerarter karamelliseras och ger både smak och en tilltalande yta.

2 Jan
2011

Smörgåstårta

Recept har sin odiskutabla plats när det handlar om medicin. Matrecept tenderar  däremot att följas slaviskt av hobbykockar som egentligen inte vet, eller ens ifrågasätter varför man gör på ett visst sätt. Här delar jag med mig av en kortfattad beskrivning av hur man åstadkommer en typ av rubricerad anrättning. Smörgåstårta består i sin vanligaste form av bröd, majonnäsbaserad fyllning och garnering. I gastronomiska kretsar betraktas smörgåstårta som något som inte hör hemma i finare salonger. Om du vill bli omnämnd på ett positivt sätt i Guide Michelin ska du absolut inte ställa fram smörgåstårta när representanten därifrån kommer på besök. För oss som inte spretar med lillfingrarna kan det däremot bli riktigt festligt. Börja med majonnäsen, den måste man göra själv vilket är enkelt. Riktig majonnäs finns inte att köpa, hur stort typsnitt tillverkarna än sätter på ordet ”äkta” på förpackningarna. Lägg ett par äggulor i en bunke, häll i en skvätt vinäger och lite senap, gärna dijonsenap som ger tydligare smak i den annars milda majonnäsen. Häll långsamt i neutral matolja (ex. rapsolja) under vispning. Det går åt hiskeliga mängder olja för att få en majonnäs som är rätt så fast i konsistensen. Blanda ut majonnäsen med creme fraiche, kvarg, vispad grädde (stryk det som ej önskas eller inte finns hemma, det är inte så noga). Gör nu en inventering av vad i kylskåpet som kan komma till användning. Varva majonnäsblandning och smörgåsmat mellan kantskuret vitt bröd. Tre lager bröd ger höjd åt anrättningen men med bibehållen stabilitet inför trancheringen. Smörgåstårta avnjutes lämpligen tillsammans med kallt öl och brännvin. Inför garneringen är det därför på sin plats att smaka på brännvinet för att få inspiration. Tänk dock på att inte överarbeta det hela genom att blanda för många olika, eller dåligt matchande ingredienser. De flesta pizzerior har förteckningar över sådant som inte passar ihop, t. ex. nötkött och räkor, tonfisk och skinka etc. Bra kombinationer är lax, skaldjur och ägg, skinka och ost, rökt kött och pepparrot. Lycka till.

12 Dec
2010

Dropbox

Ett enkelt och elegant sätt att dela filer med sig själv och andra. Fungerar i mobilen och under Linux förutom i Windows. Som användare av Keepass blev tillvaron behagligare med dropbox. Lösenord och inloggningar är nu alltid tillgängliga och uppdaterade liksom andra dokument som man behöver komma åt när man befinner sig på flykt. Prova!
http://db.tt/s3r3O9T